Ett enormt arbete

Det är nästan ofattbart att på djupet sätta sig in i djupet och bredden av kvinnans textila arbete under historien. Det representerar en kolossal arbetsvolym, en djup kunskap om hur man får fram de textila fibrerna och hur man spinner en tråd av dem.

Så är det själva vävningen.

Den som har inblick i vävkonsten vet att det kräver en hel del tankemöda och tittande i vävböcker för att dra på en väv, räkna ut trådantal, välja rätt sked, solva rätt för den vävteknik man väljer, knyta upp skaften mot tramporna så det stämmer osv. Om man då tänker sig in i att inte ha tillgång till all denna hjälp som vi idag har och dessutom kanske inte heller kan läsa eller räkna förefaller det nästan ofattbart att gå iland med vävandet! Matematik och vävning hör intimt samman. Många gånger slås man i vår tid av att duktiga väverskor i sitt arbete visar sig vara dataprogrammerare eller mattelärare. Sannolikt var gårdagens väverskor en slumrande matematikreserv som i vävningen fick utlopp för sin förmåga att se samband genom flera led. De förmådde därmed skapa allt det vackra och anslående vi idag har möjlighet att se i museers och hembygdsgårdars samlingar.

Nu skall man i och för sig inte tro att förr så kunde alla kvinnor väva allting. Det fanns specialister då som nu. ”Storväverskorna” som behärskade avancerade vävtekniker som dubbelväv, damast, solvad upphämta och dylika var ofta prästfruar, hustrur till högre militärer eller andra som hade tjänstefolk som skötte gårdens vardagsgöromål. Husmor kunde i lugn och ro ägna sig åt sin vävning och utveckla den till mästerskap.

Det som vävdes av det stora flertalet kvinnor var nyttovävar som lärft, vadmal, halvylletyger till kläder och i viss mån rosengångstäcken. Men även de enklare teknikerna gav möjlighet till att tillfredsställa kvinnans skapande ådra. Bevarade vävar och tygprovsamlingar i länsmuseet visar på stor form-och färgkänsla, skaparglädje och fantasi. Att bekanta sig med det som forna tiders kvinnor skapat är inspirerande! Jag ser det som en hyllning till de kvinnor som levt före oss och samtidigt något som glatt pekar framåt.

Ulla Oscarsson, Jämtlands läns museum