Hållbarhet och hållbar utveckling är begrepp som är vanliga i olika sammanhang. Men vad menar vi egentligen med orden? Begreppet hållbar utveckling myntades i en rapport som Världskommissionen för miljö och utveckling tog fram på uppdrag av FN år 1987.
Rapporten – som också kallas Brundtlandrapporten efter dåvarande norske statsministern Gro Harlem Brundtland – redogjorde för sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring.
Definitionen lyder ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
Ett samspel mellan tre delar
Hållbar utveckling växer fram i samspelet mellan tre ömsesidigt beroende delar – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det kan bland annat betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle eller en förstörd miljö. Samhället bör istället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål.
Hållbarhet kan sägas vara det idealtillstånd som skapas genom hållbar utveckling. När hållbarhet inom alla områden och verksamheter är nådd så kommer definitionen av hållbar utveckling bli verklighet.
Om Agenda 2030
Agenda 2030 består av sjutton globala mål för hållbar utveckling som togs fram av världens ledare 2015. Man gav alltså världen 15 år för att ställa om till en hållbar framtid. En verkligt tuff utmaning. Vi tror att slöjd, slöjdande och slöjdkunskaper kan bidra till många av de globala målen.
Läs mer om de globala målen och hur du kan vara med och påverka på www.globalamalen.se.
Lokalt och småskaligt
Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Vår konsumtion orsakar utsläpp och påverkan på människor i andra delar av världen, eftersom mycket av de varor vi köper produceras långt bort och transporteras långa sträckor. Parallellt med att världen knyts samman ökar intresset för det som produceras lokalt och i liten skala – samma egenskaper som slöjdade föremål har.
Många som slöjdar är duktiga på att nyttja lokala förutsättningar och hämtar material i sitt närområde. Produktionen av slöjdade föremål är ofta resurssnål och kräver sällan långväga transporter.
För många som slöjdar för eget bruk är slöjden ett uttryck för en livshållning – man tar avstånd från det som på 1960-talet kallades köp, slit och släng. Men slöjden är också en näring som bidrar till regional utveckling och skapar arbetstillfällen.
Konsumera smartare
Vi kan inte sluta konsumera, men vi kan konsumera smartare. Vi kan välja varor som bidrar till en hållbar utveckling genom att ta reda på vilka material som ingår i produkten, var den tillverkats och på vilket sätt tillverkningen har skett. I Sverige har vi lagstadgat producentansvar för ett antal produktområden. Tanken är att det ska motivera producenterna att göra saker som är resurssnåla, lätta att återvinna och fria från miljöfarliga ämnen. Som konsument kan du vara frågvis och nyfiken på var, hur och av vem det du tänker köpa har tillverkats. En slöjdare har lätt att svara på sådana frågor och det slöjdade uppfyller oftast kraven på resurssnålhet, återvinningsbarhet och giftfrihet.
Slöjdade saker har ofta hög kvalitet och håller länge. Föremålen går dessutom som regel att reparera, man behöver inte kasta och köpa nytt. Slöjd innebär varsam konsumtion.
Ylletröjan – ett hållbart exempel
En hemstickad ylletröja är ett bra exempel på slöjdade föremåls hållbarhet. Fårskötsel är en relativt miljövänlig verksamhet som ofta bedrivs i liten skala. Produktionen av tröjan, det vill säga själva stickandet, innebär inte någon stor energiförbrukning och resulterar inte i några miljöfarliga avfall.
Ullfibern har flera kvaliteter som syntetiska fibrer inte kan matcha. Den är lättfärgad, till hundra procent biologiskt nedbrytbar och lätt att få ren. Ull är dessutom smuts- och vattenavvisande vilket gör att man spar in antalet tvättar, ofta räcker det med att vädra plagget. Ullgarn går också att återanvända.
Slöjd som hållbar livsstil
Flera eftersträvar idag en livsstil som gynnar hållbar utveckling – vi mäter ekologiska fotavtryck och handlar ekologiska produkter.
I slöjden finns en inbyggd kunskap om hållbarhet. För många som slöjdar är det självklart att använda råmaterial från naturen på sätt som inte äventyrar den ekologiska balansen.
Material i snabba kretslopp
Många av de material som används inom slöjden återbildas relativt fort i naturen: Ull kan klippas 1-2 gånger per år; lin kan skördas och tas tillvara varje år. Material som ris, sly och mindre träd ingår i snabba ekologiska kretslopp. De återbildas många gånger fortare än material som hämtas ur berggrunden, som till exempel olja som används till plast och tar hundratusentals år att återbildas. Många metaller som järn tar relativt lång återbildningstid men kan återvinnas om och om igen vilket minskar behovet av nya exploateringar.
Att reparera, återbruka och återvinna
Slöjdade föremål består oftast av få material, vilket också är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Ju färre olika material en produkt innehåller, desto lättare är de att reparera och återanvända. Föremål med få material är också enklare att källsortera vid återvinning. Naturmaterial kan komposteras, det vill säga om de inte färgats eller behandlats med miljöskadliga ämnen. Kompostering är ett enkelt sätt att återföra ett materials resurser till kretsloppet.
Cirkulär ekonomi
Principen för cirkulär ekonomi är att de saker vi producerar och använder ska användas så länge det går, repareras om det behövs och när de är förbrukade ska de återvinnas, återbrukas eller så ska de resurser som en gång tillfördes vid produktionen tas tillvara så mycket som möjligt. Cirkulär ekonomi är på sätt och vis ett modernare ord för kretslopp.