Kvinnorna på norra Öland hade med sig sina vävsömmar ut när de skötte åker och kalkugn. Med nål och tråd skapade de ett broderi som såg ut att vara vävt. Handarbetet hade blivit flyttbart genom att man sydde in de mönster som andra brukade väva, som krabbasnår. Linnet var en panamaväv av samma kvalitet som de högt värderade öländska slitryorna hade i botten. Förmodligen var det så broderilinnet kom till – överskottsvarpen vävdes ut när ryan var färdigvävd.

Sömnadsbeskrivning

Börja sy från mitten av mönstret. Man syr med förstygn av olika längd. De får inte dras till för hårt så att tyget drar ihop sig. Sy upp ur tyget och dra igenom tråden och sy ner i tyget och dra igenom tråden. Syr man flera stygn på en gång blir det inte lika vackert.

När en rad är klar, vänd och sy tillbaka på nästa rad. Stygnlängden i mönstren är ofta 1-5 rutor, sällan mer.

Sy kaststygn eller sicksacka noga runt kanterna innan du klipper bort överflödigt tyg. Sy ihop broderiet och bakstycke av kläde med efterstygn. Sy med lintråd, gärna vaxat knyppelgarn så blir det starkare. Lämna en bit öppen så att man kan vända kudden/nåldynan/stolsitsen med eventuell stoppning. Sy ihop resten osynligt.