Svarta stygn av silkestråd

Svarta stygn av silkestråd på ett vitt linne i ett symmetriskt rutmönster. Det är så svartsticksbroderierna på halsklädena i Leksand ser ut. Svartstick återfinns även på halskläden till dräkterna i grannsocknarna Åhl och Gagnef med lite variation, där mönstret i Åhl är friare i mönstringen.

Namnet kommer av att det är svarta stygn på en vit botten där broderiet ofta är sytt med sysilke.

Stygnen är en sammansättning av rätlinjig plattsöm, rutsöm, korsstygn och tofssöm. Men broderiteknikerna varierar så flätsöm, langettsöm, dubbla förstygn samt efterstygn förekommer också.

Svartstickssömmen anses ha kommit till Europa från orienten. Till Sverige kom den via Spanien, Italien och Tyskland. Silkesbroderi blev under 1500 och 1600talet uppskattat hos högreståndspersoner och användes ofta på kragar och ärmuppslag. I Tyskland kallas sömmen för holbeinsöm efter konstnären Hans Holbein (1497-1543) som detaljrikt målade porträtt av furstar och högt uppsatta personer, där broderiet förekom på klädedräkterna.

I England benämns svartsticksbroderiet som “black work” eller “Spanish work”.