1984 var det auktion i Fotskäl. Kungagården, en gård som hade gått i samma släkt i generationer och i slutet brukats av sju syskon, gick på auktion. Under klubban gick bland annat ett tjugotal kistor för förvaring. Den äldsta kistan var från 1698. Kistorna innehöll en textil skatt. Det fanns allt från finkläder och brukstextil till vardagskläder. Just vardagskläderna, det lappade och lagade var särskilt intressanta då sådana plagg sällan överlever till våra dagar.
Bland textilen fanns också brukstextil som putevar/pudevar, långsmala örngott med broderier på kortsidan. Man broderade bara ena kortsidan eftersom sängarna var väggfasta och bara ena sidan av örngottet syntes ut mot rummet.
Putevaren från Kungagården är broderade med rött garn på vit väv av linne eller bomull. Sömnadssättet heter Marbosöm. Marbosöm kalldes först för Västgötasöm, men forskning har visat att de gamla broderierna som kallades Västgötasöm kom från Marks härad. Därför säger vi nu Marbosöm eller allmogesöm från Marks härad.
De broderier som är bevarade är från slutet av 1700-talet och 1800-talets första hälft. Man broderade handkläden, hängkläden och putevar. Marbosöm broderades med blått och rött garn men nästan alla putevar är broderade med endast rött. Vanliga motiv är hjärtan, rundlar, fåglar, kvistar, blommor och fantastiskt utformade träd. Förekommande stygn är stjälkstygn, flätsöm, langett, korsstygn och plattsöm. Rundlar och hjärtan fylldes gärna med sk korsbotten. Putevaren från Kungagården är från 1800-talet och de är broderade med rött garn. De är slitna och många trådar är borta men man kan fortfarande se de vackra mönsterformerna. Det är lätt att föreställa sig dem hela och praktfullt uppbäddade.
Den textila skatten från Kungagården i Fotskäl är idag i Fotskälshembygdsförenings ägo. Textilmuseet i Borås har en också del Marbosöm i sina samlingar. Bland annat ett hängkläde från Hajom i Marks härad från slutet av 1700-talet.
Brodösen Karin Holmberg har gjort en nytolkning av det broderiet.
Nytolkning av brodösen Karin Holmberg