Skinnkuddar med underläggssöm

Underläggssöm är ett ålderdomligt sömsätt. Mönstren skars ut, ofta i skinn, och formerna framträdde när man sydde fast färgad vadmal under hålen. Få känner till tekniken idag.

Närbild av hörn på skinnkudde, med tofs och underläggssöm

PPS 1781 står det på en skinnkudde med stoppning av skogsfågelfjäder. Ovansidan är sydd av ett helt getskinn och undersidan består av små bitar av kalvskinn där pälsen är delvis bortnött. Kudden har tofsar av skinn i hörnen. Monogrammet och årtalet är utskurna ur skinnet. Under hålen har man lagt bitar av rött och gult tyg som får mönstret att framträda.

Kudden är gammal och man kan tänka sig med monogrammet, Per Pers Son och årtalet 1781, att den överlämnats som gåva från sömmerskan till hennes blivande brudgum. Knäböjde han på den vid vigseln? Satt han sen på den i släden vid foror till Norge och Hälsingland eller låg han på den i skåpssängen? Det vet vi naturligtvis inte men vi vet att det var vanligt att de ”underbredor” eller ”tjälld” alltså lakanen som låg ovanpå höet i sängen, var av skinn. Så det kan tänkas att även en skinnkudde användes där.

Skinnkudde med underläggssöm

Remsgården – ståtligast i Härjedalen

Sedan jag såg kudden första gången för 10 år sedan har den inte flyttats från sin bänk i stugan på Remsgården i Härjedalen. På Kulturhusens dag i början av september besökte jag återigen den fyrkantsbyggda gården med sina loftbodar, bagarstuga, bastu, kornlada och mangårdsbyggnad, alla med traditionella vedtak. Gården är ett praktexempel på gammal härjedalsk timmerbyggnadskonst och ansågs när den var färdigbyggd på 1770-talet som den mest ståtliga i hela landskapet. Vid mitt besök träffade jag Hans Eriksson, ordföranden i hembygdsföreningen Gammelgården i Sveg som äger Remsgården. Det var Hans som sade till mig att PPS måste betyda Per Pers Son, för ”man hette inget annat än Per på P”.

Farstukvist på Remsgården i Härjedalen

Vad är underläggssöm?

De jag pratat med om tekniken vet sällan vad jag menar och den beskrivs inte i någon stor utsträckning i litteraturen. I boken ”Lanthemmets prydnadssöm” av Gertrud Grenander Nyberg finns dock en kudde från Skellefteå där små enkla mönsterformer har gjorts i underläggssöm.

Googla på ”underläggssöm” och du får inte många träffar. I Nationalencyklopedins nätupplaga står ”textilteknik med ett övertyg som har utskurna mönstermotiv, i vilka undertyg i kontrasterande färg framträder”.

Det enda föremål jag sett i Jämtland och Härjedalen med underläggssöm är denna kudde. Föremål jag tidigare stött på som är sydda i underläggssöm är kjolsäckar och livstycken från Mockfjärd, Dalarna. Sådana kjolsäckar finns även på Nordiska museet och Dalarnas museum. Där benämns tekniken som ”applikation” fast det är underläggssöm – som så ofta i landets museer och är inregistrerade från Gagnef och Nås. Ovansidan är i ljust skinn och i de utskurna hålen avtecknar sig ett otroligt vackert mönster i form av hjärtan och slingor i rött och blått eller svart kläde. Ett liknande uttryck finns i de sydsamiska påsar som är sydda i brunt skinn med vitgarvat skinn i applikation. Många sådana finns på Härjedalens Fjällmuseum i Funäsdalen och på andra håll i Jämtlands län.

Skinnkudde med underläggssöm

På mina resor och i möten med Jämtland och Härjedalens fantastiska slöjdföremål fascineras jag över hur tillgången på material, teknikkunskap, mönsterformer, funktion och influenser påverkar föremålens slutgiltiga uttryck. Jag är oftast mer intresserad av människan, historiken och de möjliga influenserna som har gjort att föremålet ser ut som det gör, än själva slöjdtekniken. I alla tider har vi fått influenser från olika kulturer som gett sina avtryck i våra slöjdföremål, därför är det otroligt spännande att se var framtidens slöjd får sina intryck.

Ny underläggssöm i skinn

Hur hittar vi vår inspiration i dag? Hur gör vi för att skapa vår tids mönster? Hur hittar till exempel kravallslöjdarna sina slöjdmönster? Går de på Nordiska museet eller söker de på webben? Kanske hämtar de inspiration i sitt eget språk. Hur skulle det se ut om vi ville göra en ny skinnkudde i underläggssöm, där vår tids texter motsvarar äldre tiders monogram och årtal?

Ingela Fredell
Hemslöjdskonsulent i Jämtlands län