Broderi – en mångtusenårig dekorationsform
Sen människor började sammanfoga kläder av hudar med hjälp av sömmar har nog dekoren som sömmen utgör funnits med som en förskönande detalj.
Tittar vi på de 28 000 år gamla pärlbroderierna från Vladimir i nuvarande Ryssland kan vi ändå känna igen oss i precis hur viktigt det alltid varit med utsmyckningar. Stygn och sömmar som redan har en funktion kan lika gärna också bli en dekoration.
Broderi eller prydnadssömmar blev en statusmarkör och hade sin absoluta höjdpunkt i vår del av världen under den europeiska medeltiden, dvs år 500-1500 e kr. Rikt utsmyckade kyrkliga och kungliga textilier tillverkades av de mest skickliga hantverkare. Materialen var dyra så det var inget som förekom i var mans ägo.
Spåren av broderi finns från samhällets toppskikt så det blir ett långt kliv framåt i tiden för att nå fram de bevarade föremål som finns i olika samlingar, sådana föremål som visar tydliga släktskap med de broderier som uppskattats och använts hos vanligt folk.
Varför heter det broderi?
Som så många andra ord med ett gammalt ursprung så är det faktiskt en variant på ordet borderie, som på franska betyder bord, d v s bård eller kant.
På medeltiden hette det i lärda kretsar acu pingere (latin, betyder måla med nålen) för att beskriva konstnärligt högstående bilder och motiv. Materialen var ofta ädla metaller som guldtråd och man broderade med pärlor och ädelstenar så på svenska kunde hantverkaren få namnet pärlstickare. Känner du till Albertus Pictor så kan det vara roligt att veta att han också var pärlstickare och framställde broderier av högsta klass. En mer allmän beskrivning på latin var opus ad acum som betyder nålarbete.
Resten av historiebeskrivningen görs genom hemslöjdsrörelsen glasögon, så följ med på resan från fint till folkligt!
Från fint till folkligt – allmogens broderier
Olika stilepoker har lämnat spår i de broderier som levde kvar och användes bland allmogen långt in på 1800-talet.
I många fall har suget efter en modefärg styrt ett broderiuttryck. De ålderdomliga broderier som finns bevarade på linneplagg utfördes inte sällan i blått lingarn, färgen kom av vejde eller indigo. När röda bomullsgarner blir på modet byter motiven bara färg och material.
Ibland får ett material eller uttryck starkt fäste och en tradition bevaras nästan obruten i flera hundra år. I somliga fall styr överflödsförordningar vad som är tillåtet men tittar vi i bondens garderob dyker ändå sidenet upp, trots förbud.
Tvistsömmen som levt och frodats i Skåne har knappt bytt motiv sen 1500-talet, likaså kan svartsticket i Dalarna och rutsömmen i Vingåker visa på att teknik och material från adelns mode under 1600-talet har konserverats hos bönderna.
De svenska landskap som hört till Danmark under en tid när det fria yllebroderiet var på modet har bevarat och utvecklat den traditionen.
På våra sidor om broderi kan du hitta historik och beskrivande teknik till olika allmogesömmar. Ibland längre, ibland i kortare beskrivningar. Texterna är framförallt producerade av olika hemslöjdskonsulenter från olika tider och har tidigare hittats på den nu nedlagda hemsidan textil hemslöjd. Här hittar du också några beskrivningar på broderier att göra själv.