Krokvuxna träd är lämpliga till svängda föremål med samma form. Genom att nyttja trädets naturliga växtform följer man fibrerna, vilket ger god styrka till föremålet.

På träd som vält kan grenar bli nya stammar, och då kan det bildas perfekta 90% vinklar för exempelvis hyllkonsoler eller handtag till lieorv. Kraftiga sådana vinklar kan också utvinnas ur en stam med en bit av roten sparad, så kallade rotknän eller rotben. Dessa har varit vanliga som förstärkningar i byggnader.

I det gamla bondesamhället nyttjades krokvuxet virke flitigt. Bland annat till skakelämnen, slädmedar, bärträn, handtag och selbågar. Inom det traditionella båtbyggeriet har krokväxt material till bland annat spant och stävar varit väldigt viktigt. På den tid då träbåtbyggandet var stort kunde ek med rätt typ av krokighet betinga ett betydligt högre pris än rakvuxet.

För att skapa krokväxta träd har man ibland böjt ett ungt träd i önskad form och låtit det växa böjt till önskad tjocklek. En metod som gett upphov till uttrycket ”Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli.” Man har också kapat toppen på ett träd för att grenar ska vända sig uppåt i små krokar.

De starkaste skedarna och slevarna tillverkas ur virket från en krokvuxen stam eller gren. Ämnet klyvs i märgen och sleven tas ut på ett sådant sätt att den följer fibrerna. Detta är självhushållarens metod för skedslöjd mer än den massproducerande skedtäljaren, då det tar betydligt längre tid att göra på detta sätt.

Att använda krokväxta material i sitt slöjdande är ett trevligt samspel mellan slöjdarens intentioner och träbitens förutsättningar. Som dessutom kan skapa flerfaldigt starkare konstruktioner än om motsvarande sågas ut ur en rak bit. Det är bara fantasin som sätter stopp för hur naturens egna former kan användas.