Träd växer rakt upp mot himlen. Ett träd som har vält eller växer i en sluttning rätar upp sig självt genom att bilda reaktionsved. Träd som blir utsatta för vind eller tryck från ett annat träd håller sig upprätta på samma sätt. Även trädens grenar hålls upprätta med hjälp av reaktionsved. Men hur reaktionsveden bildas ser annorlunda ut på barr- och lövträd.

Lövträd som växer i en sluttning bildar reaktionsved på ovansidan av stammen som drar upp trädet, därför kallas den för dragved. På samma sätt bildar dragved på grenarnas ovansida. Ett lövträd som utsätts för vind från en dominerande riktning bildar dragved på den sida vinden kommer från.

Barrträd som växer i sluttningar bildar däremot reaktionsved på undersidan som trycker upp trädet, därför kallas den för tryckved. Tryckveden bildas på grenarnas undersida och barrträd som utsätts för vind bildar tryckved på läsidan för att stötta upp trädet. Tryckved kallas också för Tjurved.

Tryckveden är dessutom extra hård och tung på grund av att dess celler har tjockare väggar och är kortare än hos normal ved. Till skillnad mot annat virke krymper tjurveden i längdriktning vid torkning. Dessa egenskaper gör att tjurveden ses med oblida ögon från skogsindustrin men tidigare har man använt sig av egenskaperna på flera sätt. Att tjurveden krymper på längden har bland annat nyttjats vid tillverkning av laggkärlsband som ofta har tillverkats av grangrenarnas undersidor. Av tjurved från tall har skidor och medar tillverkats eftersom de gled väldigt bra. Samerna har använt tjurved som pilbågsvirke. Dessutom har krokvuxen tjurved använts till olika båtdelar.