Med fetved, eller tjärved eller töre beroende på vem du frågar, menas furuvirke som impregnerats av sina egna hartser. Tallen ansamlar dessa hartser om den skadats, som ett sätt att läka och undvika rötsvampar. Detta kan ske naturligt genom angrepp av törskatesvamp eller skador när djur och väder bryter av grenar eller bark. Men kan också skapas av en slöjdare eller bygghantverkare som vet att hen kommer behöva ett särskilt motståndskraftigt virke så småningom. Det kallas att kata trädet.

Vid katning barkas eller huggs en eller flera långa ränder längs stammen i en rakvuxen och mogen tall, så långt upp en kan nå. Hur många och hur långa beror på vad virket ska användas till. Tallen stressas då till att öka mängden kåda i ytveden som en läkningsprocess. Efter några år, ca 4-6 har ytveden förvandlats till ett tungt, hartsrikt och starkt doftande virke som står emot röta mycket bra. Därför kan det kan vara ett miljövänligt alternativ till tryckimpregnerat virke.

Användningsområden

Virket lämpar sig bland annat väl till fönstersnickerier, speciellt understycket i fönsterbågar samt dymlingar och kilar till exempelvis yxskaft eller pallben. Anledningen att fetved lämpar sig till kilar och dymlingar beror på att det är kärvt och därför inte kryper upp igen.

Till det understa stockvarvet på timmerhus, som utsätts för mycket fukt och därför är mycket rötkänsligt har katat virke använts. Spillbitarna blir väldigt bra tändved, eller lysestickor om en vill testa den förindustriella ficklampan.

Andra skäl att öka mängden kåda kan vara att det går att utvinna mer tjära eller terpentin ur trädet.

Vill du veta mer om fetved kan du besöka Fetvedens vänners hemsida. De är en rikstäckande ideell förening som vill utveckla användandet av fetved.