Dagens handsågar är tandspetshärdade, vilket betyder att sågen i sig är ganska mjuk och följsam medan de spetsiga tänderna är väldigt hårt härdade. Det gör att de håller skärpan bättre, men går inte att fila upp när de blivit slöa.
Påkostade ryggsågar och andra modeller av sågar kan ha utbytbara blad, men i stort sett innebär det att handsågen idag är ett slit-och-släng-verktyg.
Mer industriella sågar som cirkel-, band- och motorsågar säljs fortfarande av kvalitet som är avsedda att slipas. Där lönar det sig fortfarande rent ekonomiskt att köpa kvalitet och slipa hellre än att byta ut. Och det finns både nytillverkad specialutrustning och företag som slipar dem. Men den här artikeln handlar bara om handsågar.

Gamla sågar

Äldre sågar däremot har inte lika hårt härdade tänder och går därför att skärpa. Precis som alla gamla verktyg var sågen något att vårda och använda år efter år.
Eftersom det kräver tid, kunskap och verktyg för att få en sliten såg i bra skick och nya sågar är relativt billiga att köpa kan sågvård vara svårt att motivera idag. Men för den som uppskattar äldre verktyg är sågvård ett intressant hantverk i sig och en tillfredsställelse när den gamla sågen skär som ny igen.

Hur sågen skär

Sågen är ett skärande verktyg, med väldigt många eggar. Alla behöver såklart vara vassa nog att skära i träet, men de behöver också vara i linje med varandra. Sticker nån tand längre ut än de andra så fastnar den och sågen ”hugger”. Är flera tänder innanför de andra blir inte sågen lika effektiv.
Sen finns det huvudsakligen två typer av tänder, för antingen kapning eller klyvning. Klyvning betyder att sågen är bra på att såga längs med träfibrerna, alltså klyva en bräda på längden. De tänderna är formade ungefär som en rad med stämjärn, med den skärande eggen längst ut. Tänder för kapning skär tvärs fibrerna och är alltså bra på att kapa en bräda. De tänderna är mer formade som en rad med knivar, med den skärande eggen på sidorna. Sedan finns det hybrider och andra varianter av dessa, men vanligen är det dessa två sorters sågar man använder.

Skärpning

Man börjar med att rikta tändernas höjd – fogstryka. Med sågen stadigt fastspänd med tänderna uppåt drar man en fil över tändernas spetsar tills alla tänder är i linje. Det kan räcka med ett par enstaka drag, men är tandlinjen mycket ojämn krävs en hel del fogstrykning. Alla tandspetsar måste nås av filen.
Därefter ska tändernas skärytor filas. Det görs med en lagom stor trekantsfil eller en ”dubbel sågfil” och noggrannhet. Filen ska passa mellan tänderna och komma åt hela vägen ner i botten. Klyvsågar är lite enklare att skärpa då alla tänderna filas i 90 graders vinkel och filas tills en bra egg nåtts på toppen.
Kapsågar ska filas i vinkel på ca 15-35 grader och varannan tand från höger, varannan från vänster så att sågen skär lika mycket på båda sidor.

Bryning

Efter filning kan sågen med fördel få ett drag eller två med en fin brynsten eller diamantbryne längs med sidan av tänderna. Det tar bort ”råeggen” som filningen ger. Det kan också vara lösningen för en såg som drar snett.

Skränkning

För att en såg inte ska kila fast i träet behöver tänderna vara lite bredare än sågbladet, så att snittet blir stort nog för sågen att röra sig i. Det gör man genom att vinkla ut tänderna en aning, varannan åt vänster, varannan åt höger. Vilket kallas att skränka. Det behöver inte göras varje gång en såg ska skärpas, men ibland behöver skränkningen bättras på.
Det finns olika sätt att skränka en såg. Det simplaste är att lägga bladet och tandraden mot en plan furubräda, placera ett lagom stort dorn mot tanden och med en hammare slå ner den en liten bit i brädan. Det går ganska snabbt och kräver ingen speciell utrustning men är svårt att få exakt. Det finns även jiggar eller specialverktyg för att knacka skränkningen med större precision.
En mer kontrollerad metod är att spänna fast sågen med tänderna uppåt och använda ett skränkjärn, en stålplatta med olika skåror i och handtag. Med den böjer man tänderna utåt långsammare och mer kontrollerat, men förlitar sig fortfarande på känsla.
En skränktång går att ställa in på ett exakt mått och på det viset få alla tänderna i exakt samma vinkel. Nackdelen är att det krävs olika tänger till olika sågar och det kan vara svårt att hitta rätt tång då det finns en uppsjö olika modeller och de som säljs kanske behöver lite renovering för att fungera bra.

Sammanfattning

Moderna sågar är oftast tandspetshärdade och går inte att skärpa utan är mer av engångsartiklar. Att vårda en gammal såg är ett hantverk i sig och följer fyra steg:
1. Fogstryk sågen, fila tändernas toppar så de linjerar med varandra.
2. Formfila tänderna, så de får rätt form och vinkel.
3. Skränk tänderna om det behövs. Dvs. vinkla ut tänderna, varannan åt höger/vänster.
4. Skarpfila tändernas sidor så de skär bra. Klyvsågar filas som stämjärn. Kapsågar som knivar.