Huggna kärl

Ett tråg är som en avlång, täljd skål. Uthuggen på längden av en färsk, delad trädstam.

Tråg har tillverkats länge och haft en lång rad användningsområden. Som redskap, till exempel mjölk- och baktråg, eller till förvaring av mat och även som matlådor, så kallade slafat, som består av ett tråg med ett upp och nedvänt tråg ovanpå som lock.

I Sverige har man traditionellt sett urholkat tråget från kärnsidan och på det sättet nyttjat den kluvna stockens naturliga form för att kunna få ut ett större tråg med högre kanter. Detta skiljer sig från hur man annars brukar göra med exempelvis skedar, där man urholkar skedhuvudet från barksidan. Ett kärl urholkat från kärnsidan rör sig mer när det utsätts för fukt, vilket kan vara en av orsakerna till att många av de äldre trågen man ser har spruckit. Ofta har man försökt laga sprickorna med rotsömmar eller beslag.

De flesta träslag går bra att göra tråg av, men ofta ses de gjorda i lättare träslag som till exempel asp eller al. Dels för att det att asp och al är lätta att hugga i och dels för att inte det färdiga tråget inte blir för tungt om det är stort. Om trågen används till mat är det bäst att välja träslag som inte avger smak, som exempelvis björk, asp eller sälg.

Ett tråg mot svart bakgrund

Ett blåmålat avlångt, rundat träkärl där locket utgör nästan halva kärlet. Låskil på ena sidan och handtag i smide uppepå.
Slafat med lagning – Nordiska Museet
Två tråg som utgör botten och lock. Locket har klackar och botten urgröpningar som ser ut att passa för sammansättning.
Slafat – Nordiska museet
Ett ovalt, gammalt och nött men helt tråg av trä.
Medeltida tråg 1490 – Nordiska Museet
Hand som hugger ur en träbit
Ett vitt tråg med blått rutmönster längs sidan
En tråg med hög kant på ena sidan och mycket skuren dekor som också är målad