Tunnor och andra kärl

Laggning är en mycket gammal teknik som har funnits sen före vår tideräknings början. Laggkärl har använts för förvaring av mat och vätska eller vid tillverkning av exempelvis smör och ost. När kärlet blöts sväller det upp på ett sätt som gör det så gott som vattentätt, vilket har varit en mycket användbar egenskap i tiden innan plast.

Laggkärl är runda eller ovala träbehållare vars väggar består av stavar som har hyvlats och passats ihop runt en botten. Ibland är stavarna även ihopsatta med dymlingar emellan sig. Spåret på insidan av laggkärlet, där botten sitter, kallas lagg och är alltså det som har gett namn till laggkärlet. Kärlen är ofta gjorda av kärnved från furu, men även gran och ene har använts.

Kärlet hålls ihop med tunnband som bland annat har gjorts av undersidan av färska grangrenar där det bildats tryckved, eftersom tryckveden krymper mer på längden än vanlig ved och därmed hjälper till att spänna ihop kärlet. Förutom gran har tunnbanden även tillverkats i sälg eller i senare tid stål. Laggkärl har gjorts i alla storlekar från smörbyttor till badkar.

Botten på en trätunna   En rödmålad laggad flaska

Tre laggade kärl. En hink med vidjor, en tunna med stålband och ett fat med rötter som håller ihop.

Tre laggade kärl. En hink med vidjor, en tunna med stålband och ett fat med rötter som håller ihop.

En svartnad gammal trätunna
Laggad tunna från 1600-tal, Vasamuseet. Foto från Digitalt museum
En laggad smörkärna
Laggad smörkärna, Nordiska museet.
Foto från Digitalt museum
Sex laggade kärl av olika storlekar och modeller