Det finns många exempel på konstfullt skurna äggostformar från södra Bohuslän. Anledningen till detta är seden att tillverka äggost, en färskost som formades till vackra dekorationer på bordet genom att den fick stelna i de skurna träformarna.

Äggost består av mjölk, ägg och en syra som gör att blandningen skär sig och delas i ostmassa och vassle. Som syra kan man använda exempelvis filmjölk, gräddfil eller ättika. Blandningen värms försiktigt tills den skurit sig och får sedan rinna av i en äggostform.

Äggostformar är oftast gjorda i lövträ som björk, ask eller bok. Lövträ tål bäst den ytspänning som bildas när varm ostmassa möter träet. De flesta lövträslag ger heller ingen bismak till osten så som barrträ skulle göra. Oftast är formarna skurna ur ett stycke trä, men varianter finns också med skuren botten som är fastsatt vid en åttasidig eller rund kant.

Bakgrund

De flesta jordbruksbygder har exempel på någon form av färskost. Äggosten är ett bohuslänskt sätt att förädla mjölk och ägg till en festlig rätt. Äggosten är dokumenterad sedan 1500-talet inom de högre stånden och receptet har sedan sipprat ner till allmogen.

Äggosten var en vanlig rätt vid förning, alltså att man tog med mat som en form av knytkalas. Till exempel vid ett bröllop, dop eller begravning. Förr ansågs den vara en mellanrätt och åts med sill eller ansjovis. Idag ser vi oftare äggosten serverad med socker eller sylt som efterrätt.

De konstfullt skurna formarna bjuder på en rik mönstervariation. Genom det egna, skurna mönstret blev äggostarnas form personliga signum då inga formar var identiska. Formarna lånades ut till varandra, men det gick oftast att avgöra vem som hade tillverkat formen.

Liknade formar skurna i trä finns över hela Sverige, men har då främst används till att forma gröt. Från 1900-talets början finns också äggostformar gjorda i plåt och idag är plast det vanligaste. Även om många fortfarande vill ha traditionella formar slöjdade i trä.

Recept

Det finns otaliga recept på äggost och varje by hade sin egen variant. I regel ansåg samtliga att de andra byarna inte visste hur riktig äggost skulle göras.
Här är ett recept från Solberga i Kungälvs kommun som är hämtat ur Kerstin Lychous bok ”Hemslöjd och Folkkonst i Bohuslän”. Enligt traditionen ska äggosten innehålla åtta ägg.

4 l mjölk
8 ägg
1 ½ tsk ättiksyra
1-2 dl socker

Äggen vispas kraftigt och hälls tillsammans med mjölk och ättika i en kastrull. Blandningen värms sakta under omrörning. Då mjölken sjuder skär den sig och sätts då vid sidan av spisen en stund så att osten samlar sig och vasslen skiljs ifrån. Ostmassan öses upp i en äggostform och varvas med sockret. Äggosten bör stå ca 12 timmar så att vasslen hinner rinna av. När den runnit klart stjälps äggosten upp före serveringen och serveras kall.

Smörformar

Liknande formar har använts till att forma smör och förgylla dukningen på samma sätt. Dessa formar är mer spridda över landet och finns i än fler varianter än äggostformarna. Både med lösa sidor och skurna i ett stycke. Här är några exempel ur Borås museums samlingar, lånade från Digitalt museum.

Tvådelad smörform med botten och kontursågad överdel i formen av en fågel. En blommönstrad form skuren i ett stycke samt en öppningsbar smörform i fem delar.