I början av 1900-talet, när hemslöjdsrörelsen var ung, påträffades stora linnetextilier med infällda spetsar i Ovanåkers socken i Hälsingland. Spetsarna tillhör gruppen flätspetsar som var högsta mode i Europa under 1500- och 1600-talet. Några av mönstren bland Ovanåkersspetsarna finns med i en mönsterbok som gavs ut i Zürich redan 1561.
En del av textilierna i Ovanåker påträffades uppspikade på väggar där det hade stått väggfasta sängar och det uppgavs att textiliernas användning var att ”smycka kransasängens inre”. Ett annat användningsområde var att sätta upp dem på väggen i klädkammaren på vinden, eller att hänga dem på ”förklädeshängarna” och sedan hänga förkläden över. Textilierna kom att kallas ”kvistakläden” efter användningen på kvisten – klädkammaren. De har haft en ganska undanskymd roll på väggen inne i sängen och i ”klädkvisten”. Frågan är om de har använts så från början. Åldern på textilierna har inte undersökts närmare men de ger ett mycket ålderdomligt intryck. Kanske har de från början använts som takfallsdukar, uppsatta i taket, på samma sätt som liknande textilier har använts i Småland och på Kållandshalvön i Västergötland.
Hemslöjden och spetsarna
Fru Bricken Gyllenhammar, som var med och startade Bollnäs Hemslöjdsförening år 1907, tog sig an spetsarna på textilierna tillsammans med systern fröken Elin Wäng. Elin knypplade upp prover efter de gamla förebilderna och höll också kurser i knyppling. Tekniken hon använde och lärde ut, var den som användes i Vadstena. Hon knypplade på en knyppeldyna och använde ett uppstucket mönster som underlag på rullen. Spetsarna knypplades i lite tunnare kvalitéer än originalspetsarna, eftersom det var svårt att få tag på grovt lingarn.
Hur har Ovanåkersspetsarna knypplats?
Inga gamla knyppeldynor eller kuddar har hittats i Ovanåker men däremot i grannsocknen Ore i Dalarna. Så sent som på 1990-talet skickades en kudde, som kan ha använts till att knyppla på, till soptippen i Ovanåker. De gamla spetsarna är knypplade på fri hand utan mönster som underlag. Det är ganska troligt att redskapen har liknat dem i grannsocknen och att tekniken var densamma som idag kallas Dalknyppling.
I projektet ”Hälsingespetsar, dokumentation, analys, utveckling”, som har drivits av Konsulentverksamheten vid Föreningen Svenska Spetsar och Hemslöjd Gävleborg, har spetsar knypplats på fri hand i olika grova garnkvalitéer, som liknar de som är i de äldre spetsarna.