Hampans nordiska kulturhistoria är en kombinerad odlings- och textilhistoria. Här har vi huvudsakligen använt den som spånadsväxt. I flera andra länder har hampa också använts i papperstillverkningen. De nyttiga hampfröna har använts till djur och människoföda men också till lampolja och fernissor. Alla hampväxter innehåller större eller mindre mängder av det psykoaktiva ämne THC. Vilket har gjort odling av växten problematisk och försedd med krav på tillstånd.

Den moderna hampan kallas för industrihampa och får enbart odlas efter godkännande från Jordbruksverket. Hampan har fått nya användningsområden, främst som bygg och isoleringsmaterial, men också för bioenergi och papper. Industrihampan i Europa ska främst ge en stor avkastning av fibrer och vedämne, därför är den fibern inte lämplig för finare textilier.

Hampan kan bli upp till fyra meter hög. Förutsättningen för att den ska ge en bra avkastning är att jorden innehåller kalk, kväve och fosfor. Traditionellt har hampan odlats på mineraljordar, myrmarker och andra kalk- och kväverika jordar. Hampans stjälk är kraftig. På toppen finns en tät bladförgrening som innebär att solens strålar inte når ner till marken. Det medför att ogräs inte får fäste, därför behövs ingen kemisk bekämpning.

Alla delar av växten kan användas. Hampans fibrer och ved är starka och samtidigt mycket lätta. Den kombinationen utnyttjas i kompositer för att minska vikten på komponenter inom tåg-, flyg- och bilindustrin. En fördel är att styrkan kvarstår även vid stora temperaturväxlingar. Inom byggområdet används hampans vedämne som armering i cement, lera eller kalk. Hampans fibrer har fler positiva egenskaper – hög draghållfasthet, bra mögelmotstånd och smutsavvisning, de är värmeisolerande och motverkar UV-ljus. Fibern absorberar lätt fukt och torkar snabbt. Även små inblandningar med fiber, vedämne och frö kan höja kvalitén avsevärt i konventionella produkter. Efter användning kan hampan dessutom snabbt återgå till det naturliga kretsloppet.

Traditionellt har hampa inom slöjdområdet använts till garn i vävnader av olika slag. Idag tillverkas industriella garner och hamptyger främst i Kina. Det finns både långfibriga och kortfibriga garner. Den kortfibriga hampan har cottoniserats, genom enzymrötning har fibrerna gjorts kortare och smidigare. Fibrerna kan då lättare spinnas maskinellt, men det medför att draghållfasthet minskar i det färdiga garnet. Hampans fibrer och ved kan blandas med lera eller cement för formgjutna konsthantverksföremål. Fibrerna kan också brukas som stoppning vid möbeltillverkning.
Hampolja oxiderar snabbt, den kan därför med fördel blandas med färgpigment i målarfärg både inomhus och utomhus.

Fibern kvaliteter

Hampa odlades i Sverige redan för minst 2000 år sedan. Hampans fibrer har en stor draghållfasthet, styrkan ökar i vått tillstånd, dessutom har fibrerna ett markant motstånd mot mögelangrepp. Det innebär att hampan runt om i världen har haft stor användning inom rep- och segeltillverkning. Den svenska hampan användes också till folkliga brukstextilier – kläder, handdukar, bäddtextilier, mattor och säckar.

Hampan skördas och bereds på liknande sätt som linet. Den är mycket stark och har en synnerligen hög draghållfasthet och god vattenbeständighet. Men den har något sämre ljusegenskap än lin, vilket kan försvaga fibern.

Odling
Hampa sås tidigt och kan i gynnsamma lägen bli upp till fyra meter hög. Precis som linet är den en kombinerad spånads- och oljeväxt. Hampa klarar de flesta parasitangrepp och hävdar sig också bra mot ogräs. Inom EU får man idag efter tillstånd odla hampa. De godkända sorterna innehåller en mycket låg halt, under 0,2 procent, av det psykoaktiva ämnet THC (Thetrahydrocannabinol).