Trädet

Häggen invandrade efter inlandsisens avsmältning för 12 000 år sedan och växer idag i så gott som i hela landet utom på Öland, Gotland och i nordligaste Sverige.

Häggen blommar med vita, starkt doftande blommor. Bladen är långsmala, eliptiska och taggiga. Vid bladbasen finns två små körtlar. I juli mognar de små svarta stenfrukterna. Stammen är gråsvart men barkens yta förändras med trädets ålder från slät till uppsprucken och skorpaktig. Både barken och veden innehåller ämnet amygdalin som ger en stark lukt och bitter smak.

Häggen vill ha ljus och trivs på fuktig, mullrik mark. Den växer oftast som flerstammig buske eller som litet träd. Den blir ca 15 meter hög och ca 100 år gammal.

Virket

Veden är ljusgul med en tydlig gulbrun kärna. Virket är segt, böjbart, ganska mjukt och lättbearbetat. Träet är lent och passar därför bra till verktygsskaft, räfsor m.m. Det har också använts till husgeråd. Hägg kan också användas till svepkärl, och i savtid kan en slöjda borstar av hägg.

Den starkt luktande barken håller gnagande djur borta och häggen är därför bra att använda i till stängsel.

Visste du att:

• Barken kan användas till färgning av garn och ger en rödbrun färg. Den ansågs förr vara den bästa färgningen till fiskenät.
• Av de små stenfrukterna kan man koka sylt och kräm.
• Häggkvistar stacks ned i åkrar och sädesbingar. Den starka doften skulle hålla råttor och möss borta. De ansågs också skydda mot åsknedslag, onda andar och tjuvar.
• Remsor av barken eller dekokter på löven användes i folkmedicinen mot löss, ormbett, feber och lungsjukdomar.