Trädet

I Sverige finns tre huvudarter av björk: glasbjörk, vårtbjörk och dvärgbjörk. De växer i hela landet men vårtbjörken är vanligare i söder, medan glasbjörken och dvärgbjörken är vanligare i norr. Det finns också ett antal underarter och varianter. De vanligaste är ornäsbjörken, fjällbjörken och masurbjörken. Björken var troligen det första träd som vandrade in i Sverige efter istidens slut.

Karaktäristiskt för björken är den vita barken. Den kallas näver och är mycket användbar i slöjdsammanhang. Det är framförallt glasbjörkens näver som används till slöjd eftersom den är mest jämn och slät. Vårtbjörken får med åldern en grov och sprucken skorpbark som inte går att använda. Dvärgbjörken växer endast som ris eller liggande buske och bildar inte någon stam. Den förknippas framförallt med fjälltrakter, men finns även långt i söder på myrar och hedar. Bladen är runda och styva.

Vårtbjörken trivs bäst på näringsrika eller torra marker. Den har långa, hängande årsskott och kallas därför också hängbjörk. Bladen är trekantigt spetsiga. Glasbjörkens blad är mer rundade och inte lika spetsiga. Glasbjörken vill ha fuktiga marker och har ett rakare växtsätt med grenar som sträcker sig uppåt.

Björken i ekosystemet

Björkarna är viktiga värdar för omkring 810 arter, varav närmare 120 rödlistade, och de nyttjas av ytterligare nära 800 arter. Omkring 250 arter är specialiserade på björkar, men endast ca 15 av dem är rödlistade. Björkarna är väl representerade som värdar för de stora organismgrupperna, särskilt fjärilarna. Hos björkarna är det annars den döda veden som nyttjas av de flesta värdberoende arterna.

Virket

Björken är ett utmärkt slöjdträd. Man kan använda i stort sett hela trädet. Virket som är ljust gulvitt är hårt, starkt, segt och elastiskt. Det är lukt och smakfritt. Glasbjörken är mer rakfibrig och därför mer lättbearbetad än vårtbjörken. Björk är dock ofta vresig att handhyvla, vilket ställer extra stora krav på virkesval och hyvlar.

Av björken görs möbler, inredningar, husgeråd, redskap m.m. Slevar, skedar och handtag kan göras av krokvuxna träd. Vispar, kvastar och dörrmattor görs av kvistar och ris. Unga raka skott kan vridas till starka vidjor som kan användas till rep. Rötterna används till korgarbeten och till att sy ihop svep/spånaskar och näverkärl. Björkens näver är vattentätt och mycket rötbeständigt. Den kan flätas, tampas eller sys ihop till förvaringskärl av olika slag, populära för att t.ex. hålla kaffet fräscht. Näver är också det traditionella tätskiktet i torv- och vedtak. Hantverk och slöjd av näver har varit viktigt i de flesta kulturer på det norra halvklotet.

Masurbjörken, som är en variant av vårtbjörken, växer långsamt och ger ett mycket hårt och vresigt virke. Det är bra till verktygsskaft, klubbor och andra detaljer som kräver ett hårt och svårkluvet trä.

I industrin används björken vid framställning av pappersmassa.

Visste du att

• Dvärgbjörken är utmärkt att elda med. Även som färsk brinner den bra.
• Av löven kan man färga garn och textilier. De går också utmärkt att blanda i sallader.
• I folktron har björken setts som ett skyddsmedel mot onda makter. Bladen användes till att göra te för att bota gikt, reumatism och njursjukdomar. Den söta saven ansågs stärkande att dricka men kunde också användas till att brygga vin